Reste upp till Stockholm i veckan. Rise (riksföreningen stödcentrum för incest och sexuella övergrepp i barndomen) firade 35-år med en föreläsningsdag!
Det blev en tuff dag och mycket som behöver smältas och bearbetas. Tårarna var på väg flera gånger. Ffa när jag fick tanken "här är vi 150 tjejer med samma erfarenheter!" Hur sjukt är inte det liksom?
Det var tufft att höra de som läste upp sina egna berättelser, och de som läste upp andra medlemmars berättelser. Men samtidigt var det skönt att få höra att jag inte är själv och att jag inte är knäpp som mår som jag gör...
Konsekvenserna känner jag så väl igen...
Att få höra mer om dissociation var bra för mig! Jag ville verkligen veta vad det är som händer. Med ovanstående kurva så tror jag att jag lättare ska kunna bryta det.
Symtomen fanns där! Väl synligt!
Tänk om nån hade sett och agerat! På 80-talet var detta väl inget som man ville se...
Historiken med kvinnor som dissocierar är väldigt intressant. De kunde brännas på bål som häxor då de sades stå i förbund med djävulen. Något senare så var det kyrkan som sa att de var besatta av demoner och de blev utsatta för exorcism. Ja, tur att det är andra tider nu...
Men historien talar också om att incest och sexuella övergrepp har varit vanligt förekommande...alltid!!
Kommentera