Det finns en känsla av saknad inom mig. En saknad som varken sambo eller vänner kan fylla! Även om ni alla är viktiga för mig och stöttar mig på alla möjliga (och ibland omöjliga sätt) så kan ni inte fylla det här tomrummet! Jag saknar en mamma! En mamma som kramar mig och säger att allt kommer att ordna sig! En mamma som finns där för mig oavsett vad! En mamma som stöttar och uppmuntrar mig att göra mina egna val!
Ni som är mina vänner gör ju givetvis detta redan! Men ni är inte min mamma och jag har inte "utsett" er till nån mamma-ersättare heller. Det finns och har funnits några sådana igenom åren. Den senaste, hennes begravning sjöng jag på i fredags. En tuff dag måste jag säga!
Nu känner jag mig extremt tom och nästan rådvill! Jag skulle bara vilja krypa upp i en mammas famn, bli omhållen, få gråta ut, få höra att allt kommer att ordna sig...

1 kommentarer

Anonym

18 Sep 2016 06:51

Kramiz

Kommentera

Publiceras ej