Shit vilka dagar det har varit den här veckan och halva veckan har inte ens passerat! 

Känslorna lever verkligen inom mig och jag är inte riktigt van att tackla dom, ffa inte den intensiva ilskan som helt plötligt dök upp inombords i fredags. För att försöka hantera den så tog jag en extra lång promenad till bilen när jag skulle hem men det hjälpte inte så mycket. Öl och mat fungerade dock som en dämpare senare på kvällen, men även att mina vänner kunde lyssna på mitt tjatande. Allt det tillsammans så kunde jag tygla ilskan. 
Men igår var det dags igen! Nu blev det lite värre... på vägen hem gjorde jag då det som jag inte gjort på länge. Skulle handla och samtidigt så åkte en massa onyttigheter med ner i korgen, choklad, chips... och så tryckte jag in det! Mådde illa som tusan men att spy är svårt numera. Lättare när jag gick i gymnasiet... 
Som ett brev på posten så var ju ångesten skyhög idag pga att jag hade tryckt i mig en  massa onyttigheter igår. Jag vet ju detta och ändå kan jag inte låta bli... känner mig så jävla dum! Sa det även till min terapeut idag, att jag känner mig riktigt dum som vet att jag inte ska men ändå hamnar jag i det! Hur korkad får man lov att vara liksom??! 
Fast hon tyckte inte att jag var varken dum eller korkad, snarare väldigt normal som tar till ett invant mönster sen 30 år tillbaka... men hur tusan kan jag ta mig ur det!!?
Misstänker att vi kommer att prata en del om detta. Är ju ett väldigt självdestruktivt sätt och jag måste ju komma ut detta missbruk på nåt sätt! 

Men det var inte pga detta som tårarna kom, jo några trillade nog då också, men det var när vi pratade om julen som det blev syndafloden typ...
Julen var faktiskt annorlunda jämfört med andra jular. Kanske för att jag hade en annan approach? 
Det var till och med så att min mamma bad mig om råd för hur man får en dansk fläskesteg till att få riktigt god och knaprig svål! Hon frågade mig!! Det var då tårarna började forsa, när jag insåg att hon valde att fråga mig och ingen annan. Hon såg mig! Hon bekräftade mig! Och tydligen var jag ju så pass bra på nåt så att hon ville fråga om hur jag gör!! 
Tänk att man kan storböla för att få en fråga om hur jag tillagar dansk fläskesteg?! De där destruktiva tankarna slog till direkt men min terapeut fångade upp mig fort och bad mig slå bort de tankarna och istället fokusera på att en dröm som jag haft ända sen jag var ett litet barn hade slagit in! 
Det var verkligen starka känslor! Behövde vila efteråt för att samla ihop mig och vara en lämplig bilförare!
Och är så nöjd med att jag kämpade mot impulsen att stanna hemma ikväll och skippa körsången men den ger mig ju en massa energi också, även om det ikväll inte blev riktigt så...

1 kommentarer

Anonym

18 Jan 2017 22:12

Kramiz i mängder ses på måndag....

Kommentera

Publiceras ej