Min inre resa

Välkommen att ta del av min inre resa.

Trista regler...

Publicerad 2017-09-23 17:16:07 i Allmänt,

I våras fick jag en remiss till psykolog med KBT, lång behandling. Den långa (?) behandlingen var 10 ggr plus ett uppföljningsbesök efter tre månader. På tisdag är det dags för uppföljningsbesöket. Och sedan har jag karens på ett helt år!!! Jag förstår inte riktigt hur man tänker om jag ska vara ärlig. På 10 ggr har vi pratat om ett av mina problem, att jag aldrig sätter mig själv först. Och så har jag fått en del tips också hur jag ska kunna möta min mamma utan att känna mig liten och i underläge. Men detta är ju bara en liten del, allt det andra då?! 

Så jag har själv tagit kontakt med en samtalsterapeut som jag tidigare träffat. Kostar lite men det är det värt faktiskt. Har även kontaktat en sexolog, faktiskt min psykolog som rekommenderade mig det eftersom hon insåg att vi inte skulle hinna, men skulle återkomma om tre månader så kanske de skulle kunna ta emot mig. 
För mig är inte pengarna ett problem så jag har kunnat söka mig till de privata. Men jag kan förstå frustrationen hos de som tyvärr inte har ekonomin till det. 

Varför ska det behöva vara så här? Det borde ju vara samhället till gagn om man fick den hjälp man behöver för att till sist vara i arbete igen, om man nu är sjukskriven. Jag tror att jag har klarat mig ifrån längre sjukskrivningar just för att jag har kunnat betala och hittat hjälpen privat. Men nu när jag byggt upp en relation med en psykolog som är bra på KBT så får jag bara gå där 10 ggr och sedan har jag ett års karens! Vad fasen är det!? Vem blir bättre på 10 ggr liksom? Ffa när man levt med problemen i drygt 40 år! 
Som jag ser det så hade det varit en ekonomisk vinst för hela vårt samhälle att man fick så många gånger som man behöver!! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela