Hade en tuff kväll igår med mycket känslor som rördes runt och kom upp till ytan. Men äntligen känner jag mig riktigt fri! Och flera kilo lättare. Det var som om det mörka inuti mig drogs ut och har ersatts med ett klart ljust sken. Jag känner mig definitivt frigjord från det jag varit med om under min uppväxt och faktiskt även senare i livet. 
Jag trodde faktiskt inte att mina missfall var en sån stor del av att jag hade låst in mina känslor men det kändes som det var den största proppen av de alla. Och bara det att jag har skämts för att berätta vissa saker som jag dock fick ur mig hos Sanne har ju inte gjort det lättare för mig. Jag hade inte ens förtroendet att berätta det hos min psykolog men hos ett medium gick det bra! Snacka om skillnad i personkemi men faktiskt även i bemötandet. När det gäller bemötande så finns det en del att önska hos min psykolog.... Kom just nu till att tänka på den gången när jag som 18-åring sökte mig till vårdcentralen för att få prata med någon om min ätstörning men blev istället utskälld för att jag var tyst och inte fick ur mig orden....nästan samma känsla som hos psykologen när hon inte ville prata om mina sexuella problem/tvång.... 
Det spelar inte så stor roll hur många högskolepoäng man har alltså utan på att man faktiskt vågar möta patienten och dennes problem! 
Tack Sanne för all din hjälp och stöd! Och jag känner att du finns med mig och jag hör nog av mig till dig emellanåt! Kanske bara för att prata eller kanske för att se vad tarotkorten säger 😄 Jag vet ju att du finns där! 

Kommentera

Publiceras ej