Min inre resa

Välkommen att ta del av min inre resa.

En ”nere-dag”

Publicerad 2018-09-03 22:54:50 i Allmänt,

Idag har det varit en "nere-dag". När jag körde så kände jag att jag borde haft kedjevästen med mig. Hade inte tänkt att jag skulle behöva den nåt mer och slippa förklara för mina nya arbetskamrater vad det är och varför jag har den. Jag klarade mig igenom dagen idag hyfsat iaf. Blev trött som tusan efter lunch så bestämde mig för att köra hem och istället jobba några timmar hemifrån under kvällen. Nu hoppas jag att jag får en lugn natt. 

Häromdagen satt jag och tänkte tillbaks lite på min resa. Gjorde nämligen comeback som jympaledare efter ett sabbatsår. Jag insåg att jag faktiskt varit på god väg in i en utmattningsdepression. Alla varningsklockor borde larmat högljutt när jag först plockade bort jympan som jag älskar och sedan blev det även övermäktigt att gå till körsångsrepetitionerna. Jag orkade helt enkelt inte!! Och inte lyssnade jag på de som står mig närmst och som såg vart jag var på väg. Att bearbeta trauma samtidigt som jag mådde skit på jobbet och min dåvarande arbetsplats gungade rejält blev för mycket för mig. Jag kunde sova 12 timmar och ändå vara lika trött som när jag la mig. Ofta sov jag bara några timmar och sedan kom tankarna...

Jag är glad att jag är ur detta nu! Orkar visserligen inte lika mycket som längre och har fortfarande svårt att läsa och ta in det jag läser och jag förstår att jag kanske aldrig kommer bli som förut men jag är glad numera och jag orkar med det som är roligt också! Det är en lättnad att känna att jag har ork kvar efter att ha dammsugit hela huset när jag för ett år sen inte orkade dammsuga ett rum... har också lärt mig att prioritera annorlunda och sätta mina egna behov först. Inte så lätt alltid och ibland faller jag tillbaks i gamla spår men försöker påminna mig lite då och då. 

Är väldigt tacksam för min vän som verkligen varit på mig hela tiden för att försöka få mig att inse. Hon finns fortfarande kvar och jag har lovat henne att jag ska lyssna mer på henne än vad hag gjort de senaste åren. Hon har sett vart jag var på väg och gjorde allt för att få mig att vakna och inse detta. Är så glad för att hon fortfarande finns där och fortfarande orkar skälla på mig när hon tycker att jag borde vakna till lite och tänka efter. Vill ju inte hamna där igen....

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela