Fick en ingivelse när jag hade lagt mig för att läsa lite att istället skriva.
Ut kom en dikt!
Tankarna snurrar och jag som vet att jag skulle behöva en väldigt bra natt då jag ska vara på utbildning hela dagen imorgon och vill helst inte ha filten med mig....
Mina tårar
Mina tårar faller långsamt
Som ett stilla sommarregn
Jag har precis bara börjat nysta
I det som var min barndom
Ganska snart gick sommaren över till höst
Regnet på hösten vill aldrig ta slut
Allt verkar bara grått och trist
Kommer det nånsin en vår igen?
Ju djupare jag grävde
Desto gråare och mörkare blev det
Regnet föll i en strid ström
Hösten övergår till vinter
Kallare blev det men
Regnet slutade inte att falla
Istället känns det som det frusit till is
Inne i mitt hjärta och själ
Kommer det nånsin en vår igen?
