Min inre resa

Välkommen att ta del av min inre resa.

Två par fötter...

Publicerad 2019-01-09 11:19:51 i Allmänt,

Var hos psykologen häromdagen. Blev en riktig pärs måste jag säga. Jag skulle välja två olika par fötter (utklippta i färgad filt) som representerade mig samt den personen som jag ville konfrontera, i detta fallet min morfar. Mina fötter valde jag gula barnfötter och för honom blev det de största fötterna som fanns och de var svarta. Inga problem att välja och kände inte heller något när jag la ut de på golvet, mittemot varandra. Däremot hände något när jag ställde mig på "mina" fötter... jag blev den 10-åriga flickan som stod framför sin morfar. Jag kunde inte ens titta på "honom" trots att jag innerst inne visste att det endast var ett par svarta fotavtryck. Den sorg som jag kände började välla upp inom mig fick mig att stelna helt. Jag kunde verkligen inte röra mig för annars hade jag tagit ett steg bort från "mina" fötter. Jag kunde inte säga något till "honom" alls utan bara grät. Psykologen höll sig i bakgrunden och sa hela tiden att det är ok att vara ledsen, det är ok att visa känslor etc. Tack vare hennes ord kunde jag ändå stanna kvar i rummet och inte dissociera. Men att åter känna vad den 10-åriga flickan kände för sisådär 35 år sen var en omtumlande upplevelse. Känslan av att vara ensam och väldigt hjälplös i ett rejält underläge. 

Till nästa gång är jag mer förberedd och har även bett psykologen om att jag vill ha mer stöd från henne, att hon står i närheten så att den 10-åriga flickan kan känna att hon inte står ensam framför "honom" 


Julen är här...

Publicerad 2018-12-23 22:44:59 i Allmänt,

Då är julen här igen med allt vad det innebär... men försöker ha fokus på det som är roligt och som ger mig energi! Kanske inte så konstigt då att jag tryckt in tre solist-uppdrag på två dagar samt körsång också. Det får mig att inte tappa fokus och hamna i destruktiva tankar. 

Har också fått bekräftelse på att Jesus finns vid min sida. Har alltid haft en känsla av att han är med mig på min resa och häromdagen fick jag bekräftelse av en person som "såg" honom vandra med mig. Budskapet var att jag ska fortsätta vandra och utveckla min mediala förmåga. Men så coolt att ha stöd av den största av de alla på den resan! 

(null)

Denna förbaskade ångest

Publicerad 2018-12-18 22:59:51 i Allmänt,

Rejäl ångest inför julen och så lite prestationsångest ovanpå den...
Behöver jag säga att jag mår skit just nu? Skulle nog må bra av att använda min kedjeväst imorgon men vågar jag visa mig i den på mitt jobb? De flesta där vet ju ingenting... samtidigt så hjälper västen mig verkligen när jag mår så som jag gör nu. Åh, hur ska jag göra?? 
Idag jobbade jag hemifrån halva dagen. Det är skitjobbigt när ångesten kryper under skinnet och jag kan inte sitta still. Men hemma känns det mycket lugnare. Imorgon har jag dock möten som gör att det blir en lång dag på jobb. Så därför ligger jag vaken och funderar på vad som blir bäst. Ångesten gör ju ändå att jag har svårt att sova...

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela