Flödet på Facebook har översvämmats av bilder på vänner och deras fantastiska mammor... en dag som denna blir jag så grymt medveten om vad jag har saknat... men nu är dagen äntligen över! 

Var på yoga innan i veckan. Denna gången blev det en eftermiddagstid och det kändes mycket bättre att inte stressa iväg till jobbet efteråt och försöka trycka ner alla känslor som kommer upp. Istället körde jag hem och jobbade visserligen en del men det är mycket lugnare hemma och ffa kan jag låta känslorna flöda. Det är frustrerande att inte känna allt som jag borde. Mest frustrerande är att jag inte känner fötterna. Visserligen så kan jag nu förstå varför jag är lite klumpig ibland och snubblar eller missar nåt trappsteg. Men att faktiskt inte känna mina fötter helt och hållet är jobbigt. Jobbar med att visualisera istället när jag ska grunda mig. Hade varit enklare att känna istället. Jag har fått veta att det kommer att bli bättre så får väl bara stå ut...
Fler minnen har blivit tydligare så något händer iaf. Några minnen är väldigt starka så får jag bara bearbetat dessa så kanske det händer nåt. 

Kommentera

Publiceras ej