Min inre resa

Välkommen att ta del av min inre resa.

Vem kan tänka sig hjälpa mig?

Publicerad 2017-12-31 00:29:12 i Allmänt,

Nyårsafton imorgon.... 
kan inte låta bli att fundera på hur snygg jag hade kunnat vara om jag hade kunnat sminka mig. Har aldrig gjort det nånsin! Enligt morsan var det bara ett "jäkla onödigt skit" och jag var väl heller inte intresserad. Mest intresserad av att vara morsan till lags så jag kunde slippa nån ev bestraffning. 
Men nu känner jag att jag verkligen skulle vilja! Därför tänkte jag först ställa frågan här till mina vänner som läser detta om nån av er möjligtvis skulle kunna lära ut lite till mig? Har kollat runt på salinger bl a i Malmö/Lund och det finns ju även den möjligheten men det känns så himla pinsamt att berätta att jag ingenting kan...
I mars börjar jag ett nytt jobb och hade det kunnat gå att nån av er skulle kunna lära mig eller rent av vara ett stöd till mig när jag går till en salong i typ februari så hade jag blivit riktigt glad! Ett nytt jobb och även en "ny" jag eller rättare sagt den riktiga jag som det var meningen att jag skulle vara. 
Hör gärna av dig till mig via kommentar, meddelande etc om du känner att du kan och vill. Jag är medveten om att detta kan innebära att jag får resa nånstans men det gör jag gärna! 

Förvånad av mina egna reaktioner

Publicerad 2017-12-30 12:47:13 i Allmänt,

Ibland kan jag bara bli helt ställd av mina egna känsloreaktioner. Som t ex i torsdags när en av min bästa vänner berättar att hon ska bli mormor och jag känner bara hur jag vill gå itu inuti. Det kändes nästan värre än när kollegor på jobb annonserar att de ska vara gravlediga. Jag är jätteglad för hennes skull och jag hoppas att allt kommer gå bra men samtidigt blir sorgen så stor inombords över att veta att jag aldrig.... 😭 tårarna forsade igår för aldrig att jag skulle visa det när hon berättade! Och det är en kompis som jag mycket väl skulle kunna visa det för utan att känna mig löjlig. 
Det här med att gråta inför andra är skitsvårt. Men jag försöker numera tänka att "det kommer när jag är mogen för det" och försöka låta bli att tänka på det. 

Snart nytt år, två månader kvar innan jag börjar nytt jobb och ytterligare någon månad senare flyttar vi till hus. Kan 2018 börja på bättre sätt??! 
I januari börjar jag även plugga kurs musikteori, 7,5 hp och så har jag anmält mig till audition för Skånska operans uppsättning till sommaren, La Boheme! Ja, blir jag uttagen till audition så är jag nöjd oavsett vad resultatet av den blir. Jag lär mig nya saker för varje gång jag utsätter mig för sådana situationer och nångång så borde jag väl lyckas eller?! 

Familjen

Publicerad 2017-12-27 23:01:49 i Allmänt,

Så här i jultider så är det mycket som handlar om familjen. Man ska åka hit och dit för att hälsa på kreti och pleti. 
Julafton firades hemma hos mina föräldrar! Gissa hur jag mådde dagarna innan... 
Jag däckade sedan på juldagen och sov bort stora delar av den. Skyllde nog en del på att jag varit uppe tidigt för att gå på julottan men jag vet ju egentligen varför jag var trött. Jag ska vara ärlig mot mig själv och inte försöka hitta andra orsaker än vad det verkligen är. Jag var helt slut efter en dag på helspänn! Jag visste ju inte om jag skulle få nåt slängt i ansiktet på mig t ex "börja banta för fan" som är en typisk kommentar från henne. Men det blev inte så. Det var väldigt mycket fokus på mitt syskonbarn och vad han hittade på och jag tror att det var därför kvällen blev som den blev. Jag kunde andas ut i bilen på väg hem. Somnade nästan och jag har annars väldigt svårt att sova i bil sedan jag var med i en olycka för 17-18 år sen. 

Hittade en bild med 8 " regler" för en dysfunktionell familj. Precis så var det hemma under min uppväxt. 
(null)


Ibland fattar jag inte riktigt att jag har blivit den person som jag faktiskt är! 
Inatt drömde jag om mina klasskamrater som förpestade tillvaron för mig under 9 år i grundskolan. Det vad faktiskt väldigt längesen de fanns i mina drömmar och jag undrar varför de dök upp nu. I drömmen var jag som vanligt den som det var kul att först ha med för att sedan helt ignorera och vända ryggen till. Jag vet inte hur många gånger jag har stått inför detta, först får jag vara med och sedan ser jag bara ryggarna på de andra och de bara drar ifrån mig. Så var det även i drömmen inatt. Känslan när jag ensam går på det andra hållet, övergiven och ibland hånad, är så fruktansvärd så ni anar inte. Denna känslan vaknade jag sedan med... verkligen en god morgon eller hur!? 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela